Större delen av breven skrev Tolkien medan han var verksam som akademisk lärare och några när han var student, och jag har undersökt de brevens fördelning över terminer och ferier. Det akademiska året i Oxford består formellt av tre terminer: Michaelmas term 1/10–17/12, Hilary term 7/1–25/3 och Trinity term 20/4–6/7. (Är påsken tidig så att palmsöndagen infaller på eller före 25/3 slutar hilariusterminen med lördagen före den; infaller påsken 18/4 eller senare börjar trefaldighetsterminen på fjärdedag påsk.) Under varje termin finns en period kallad full term (vilket jag översatte med ”lästermin”), som börjar litet senare än terminen och varar i åtta veckor; det är under den tiden studenterna ska vara på plats och som undervisningen pågår. I praktiken blir julferien därmed oftast sex veckor lång, påskferien sex veckor och the Long Vacation, ’långa ferien’, sexton veckor från andra halvan av juni till första halvan av oktober. (Eftersom lästerminen alltid består av hela veckor och börjar med en söndag blir ledigheten rentav en dag längre än så.) Vid universitetet i Leeds (där Tolkien skrev tre av breven i boken) bedrivs undervisningen likaså i tre terminer, dock längre än Oxfords lästerminer.
Tolkien skrev de två första breven som student, brev 6 som docent och brev 7–215 som verksam professor. Efter pensioneringen 1959 ryckte han läsåret 1962–63 in som vikarie för professor Wrenn och skrev under den tiden brev 242 och 243 — möjligen även nr 244, men dess datering är oviss. Sammanlagt finns då i boken 214 eller 215 brev som Tolkien skrev under eller mellan universitetsterminer, men utöver nr 244 är det fem till av dem (nr 49, 131, 182, 183 och 214) som daterats så vagt att det inte går att föra dem till akademiska perioder. För andra vagt daterade brev är antingen den akademiska perioden ändå klar eller så har det åtminstone gått att för statistikens skull dela upp dem proportionellt på möjliga perioder. Det blev alltså 209 brev som jag kunde föra till akademiska perioder. Söndagen som inleder en termin har genomgående räknats som en del av ferien (detta berör tre brev: nr 10, 62 och 144). Resultatet visas av staplarna i följande diagram:
Man ser fem lägre staplar och en dubbelt så hög, som tillhör långa ferien. Eftersom långa ferien är lika lång som två terminer förstår man att brevtätheten inte skiftar väldigt mycket mellan ferietid och terminstid. För att få ett mått på tätheten har jag delat antalet brev under de olika perioderna med det sammanlagda antalet dagar i sådana perioder då Tolkien fanns vid universitetet i Oxford eller Leeds, oräknat de år som det inte finns några brev från (således 1914-läsårets slut 1915; 1923-1925; 1937-läsårets slut 1959; läsåret 1962-63). Denna kvot visas av kurvan i diagrammet (och högra ordinatan). Under första halvårets två terminer är det föga förvånande glesare mellan breven (åtminstone mellan de utvalda intressanta breven) och istället tätare under påskferien, men under andra halvåret planar kurvan ut och har till och med en flack topp under mickelsmässterminen.
Man kan undra ifall mickelsmässterminens relativa brevtäthet åtföljs av en genomsnittligt mindre ordmängd, men riktigt så är det inte. Jag har räknat ihop 113012 ord i de 209 breven. Deras fördelning på perioderna (gröna staplar i diagrammet nedan, högra ordinatan) ger en kvot av ord per dag som visas av kurvan i diagrammet, vänstra ordinatan, som varierar ungefär lika litet som vad kvoten brev per dag gör; den tydligaste säsongseffekten är att ordmängden sjunker under julferien. Men även på denna kurva ger påskferien en första topp och mickelsmässterminen en andra, som i detta fall faktiskt är den högsta.
Nu är det bara 53 av de 354 breven i boken som återges i sin helhet. Många presenteras som utdrag, med början och slutet borthuggna, och både i utdragen och i de brev som presenteras som hela förekommer markeringen fyra punkter (. . . .) där utgivarna uteslutit ett avsnitt. I de 209 aktuella breven finns det sammanlagt 493 sådana ellipser (borthuggningar och uteslutningar), och dagskvoten av ord för de sex perioderna (mörk kurva, vänstra ordinatan) kan jämföras med dagskvoten av ellipser (grön kurva, högra ordinatan):
Varje enskild ellips kan förstås ha slukat hur många ord som helst, men statistiskt borde fler ellipser innebära fler potentiellt försvunna ord. Den sanna ordmängden är förstås för alla perioderna större än den publicerade (den kan ju inte vara mindre!), men tillägget skulle då vara större för påskferien, trefaldighetsterminen och långa ferien än för mickelsmässterminen, och skulle kunna göra den sanna kurvan planare än den uppmätta (beräknar man 189 ord per ellips får påskferien samma ordkvot som mickelsmässterminen); en svacka under och efter jul skulle kvarstå.
Även om man kan skönja ett par vågor med toppar och dalar under Tolkiens akademiska år är variationskoefficienten för dagskvoterna av brev och ord inte större än 15% respektive 16%, och medan den första toppen ligger i en ferieperiod ligger den andra i en terminsperiod. Det är alltså ingen stor skillnad i brevskrivandets omfattning under årets lopp, och ingen systematisk skillnad mellan terminer och ferier.
Det är då desto intressantare att det föreligger en systematisk skillnad beträffande brevens längd. Diagrammet nedan visar antalet ord per brev under årets olika perioder, och som synes skrev Tolkien alltid genomsnittligt längre brev under terminerna!
Genomsnitten för alla brevtexter visas av den heldragna kurvan; den streckade kurvan visar värdena för enbart brev som publicerats hela utan ellipser. (Den sistnämnda gruppen omfattar 33 av de 209 aktuella breven, alltså bara en handfull per period.)
[Hur kan antalet ord per brev variera systematiskt när varken antalet brev eller antalet ord gör det? För att placera variationerna i brevantal och ordantal på en gemensam skala räknade jag om periodernas värden till avvikelser från medelvärdena och delade med respektive standardavvikelse (med periodvärdena viktade efter sina olika totalantal dagar). Resultatet blir så här:
Mängden ord sjunker under trefaldighetsterminen, men antalet brev att skriva dem i sjunker mer; under mickelsmässterminen stiger både antalet ord och antalet brev, men breven jämförelsevis inte lika mycket; i bägge fallen blir resultatet att brevlängden ökar. Och så vidare — på terminerna ligger kurvan för brev systematiskt under kurvan för ord och på ferierna ligger den över.]
